Karrofest tema: Cirkus

Karrofest tema: Cirkus

text: Stina Kardell
bild: Uma Thianthong, Nina Damberg & Siri Olander

Det var den 22 maj, det var Kristi himmelsfärdsdag och Folknykterhetens dag och allt detta toppades med en hej dundrans karro-fest!

Det enda sorgliga med kvällen var att det var den sista med våra kära treor, men vilken sista fest de fick. Myterna om denna episka kväll är många, välj själv vad du tror är sant.

Det ryktas om att folk drack ur toaletterna (förmodat på grund av de höga vatten-priserna i baren), att folk blev bestulna på saker ur sina egna innerfickor, peppet missade sin obligatoriska taxifärd och vissa fick faktiskt sin framtid spådd. Listan är lång.

Inne på Stället var stämningen på topp, alla slog klackarna i taket, upp över öronen eufori! Själv lyckades jag med konsten att dansa mig så varm att min mobil fick allvarliga fuktskador där den låg i tryggt förvar mot min kropp.

Inne på Stället kunde man dansa med allt från popcorn till elefanter till akrobater till mimare till lindansöser.
Som vanligt en fin kväll, tack alla piltar!

Femfaldig frågestafett

Femfaldig frågestafett

text: Rebecca Haimi

Nu har jag vandrat i karolinska läroverkets lokaler under tre års tid, tre långa år av undran och obesvarade frågor. Jag har funderat, funderat och funderat men aldrig riktigt lyckats bekräfta något av dessa påståenden. Därför ber jag er nu, framtidens piltar, ni som skall föra tradition och fana vidare att fortsätta kampen. Sök sanning och svar på all ovisshet och kontakta därefter mig.

1. Besitter Markurells big moma – Eva Brink verkligen en piska?
   (VFU:are har bekräftat men jag tror det inte förrän jag skådat autentiskt bevis.)
2. Arbetar Charlotte Perrelli svart som lärare uppe i nybyggnaden?
3. Bor det en aningen suspekt man nere i arkivet?
4. Existerar skolans observatorium eller rör det sig om ett rekryteringsknep?
5. Spökar det i aulan?

Ovanstående är alltså seriösa frågor. Ta dem på allvar och meddela ev. framsteg via facebook.

Rebecca Haimi

Hyllning till Karolinska

text: Tove Selnes

Nu är tiden här, när vi piltar bara kan sitta på bänkarna på skolgården och ta det lugnt. Alla kurser har gått mot sitt slut och betygssamtal har ägt rum. En tredjedel av oss sitter på bänkarna med kluvna känslor. Studenten är nära – livet kan börja. Men å andra sidan, skolan är slut – framtiden är osäker. Och tiden på Karolinska läroverket är över.

Jag längtade till gymnasiet redan i sjuan och visste att det var på Karro jag ville gå. När väl gymnasieansökan skulle göras och Öppet hus skulle besökas var allt otroligt spännande. För att inte tala om när det gula papperet med Karros emblem kom i brevlådan som sa Välkommen till Karolinska skolan. Jag planerade första-dagen-outfits en hel sommar och spanade på kommande klasskamrater i 9:ornas avslutningskatalog.

Och så startade det – tiden på Karro. Jag älskade Karro från början, att gå i de gamla trapporna som blivit nedslitna efter alla fötter som trampat där tidigare, att sitta i de stora fönsterbräden av sten, att hänga i biliotekets fåtöljer, att spela innebandy en hel natt, att dansa sig svettig i någon töntig utklädnad på en Karrofest, att skrika SEGER så högt jag kunde iklädd svart och gult. Allt var mitt, och allt var fint.

Karro är den bästa och finaste skolan. Det finns lagom många elever för att hålla koll på de flesta, det finns trappor överallt för att hålla uppe vardagsmotionen, det finns jättemånga spännande dörrar, det finns gräs och träd på skolgården och det finns traditioner att se fram emot hela året. Att springa ut genom entredörren jag undvikit att använda i tre år den 5:e juni blir fantastiskt, just eftersom gymnasieår på Karolinska är fantastiska!

Berlin

text: Jonas Silfversten Bergman

Klockan är 03.45. Vem i hela fridens namn kan vara glad då?

Jo, tydligen majoriteten av Sp2a och Sp2c! Eventuellt kan detta bero på resan till Berlin som skulle påbörjas eller bara på grund av att vi är lite bättre än alla andra. Ett ämne som går att spekulera i. Bussresan bjud på skön och svängig musik tack vare LEIFs egna Dj Kokong! Han spelade ett par fräsiga mellanstadiehits som inte bara resulterade i allsång utan även i dans i vår kära dubbeldäckar buss. Tack vare dans, musik och sång var vi på ett ögonblick framme i Tyskland. Första stoppet blev Ravensbrück där vi fick äran att sova i gamla SS-baracker och att få en guidad tur över det koncentrationsläger som fanns där.

Efter detta fortsatte resan till Berlin, Europas kulturcentrum! En stad som bjuder på både det ena och det andra, vi hade turen att hamna på ett hostel i östra Berlin. Om ni ska åka till Berlin är det dit ni ska! Inget snack om saken va! Östra Berlin bjuder på skumma affärer, mysiga restauranger, härliga människor och lättklädda dansställen. Allt man behöver för att bli nöjd.

Förutom lyckade och intressanta besök på museer och utställningar bjöds det på en hel del fritid något som uppskattades av smesharna! Fyra våningar secondhand, gröna parker och marknader där det såldes allt mellan himmel och jord och där även jazztobaken flödade friskt säger det mesta om Berlin.

Så slutsatsen av resan är:

ÅK DIT FÖR FAN!!!

Gla’ban

Gla’ban
bild: Erik Falk

Sommar-dax!

Sommar-dax!
text: Stina Kardell

Har du precis som jag nyss vaknat upp och insett att ”Sh*t, det nalkas sommarlov, jag kommer har två månader ledig tid vid mina händer, vad ska jag göra med all tid?! Jag som bara är ostrukturerad och klumpig och…” Frukta icke mina förvirrade vänner, jag har gjort en djupdykning i sommarens do’s and dont’s.

DO:                                                                                                                            *Ta med dig vännerna på en utflykt, cykla till ett jordgubbsfält och go nuts!     *Spring barfota över fina ängar, men vi dagens slut ryck tag i en trevlig kamrat, lek doktor och se till att ingen har några elaka parasiter någonstans. Nytta med nöje!   *Gör som jag och ta fram bakhumöret en trist juli-dag (för dom finns), åk och köp saffran och baka lussebullar! (Eventuellt pepparkakor)   *Ät picknick med vännerna, ta med gitarr, potatissallad och ett gott humör, och kvällen är räddad!

DON’T: *Sitt för länge i solen och sakta men säkert utveckla järnbrist på grund av näringsfattig kosthållning.   *Spring barfota över vackra ängar, och sen när det börjar bli kallt gå och lägga sig, lyckligt ovetande om fästingen på ens vad och så vips, borrelia!   *Slösa bort hela sommaren med att klaga på värmen och längta efter julen.     *Grilla med vännerna, sitta ute ändå in på småtimmarna och när det är dags att åka hem tar du närmaste flaska för att släcka elden, utan att tänka på hur starkt innehållet är, och plötsligt har du startat en skogsbrand…

A quite cheezy reflection

Jag hatar när andra ska hyvla skivor från min ost hemma. De tar sin otvättade hand, lägger den tvärs över osten för att hålla fast den gulvita skapelsen, och hyvlar på med den andra (så att det blir svarta pistar lite här och var, men det ska jag inte ens gå in på).

Det är på grund av denna avsky som jag älskar Karrotten, och den fruktansvärt ickemiljömedvetna idén att lägga färdigskurna ostskivor med en halvmeters mellanrum på ett typ bakplåtspapper. Ingen annan pillar på min ost, jag pillar inte på nån annans. Frid och fröjd! Eller…?

Vad är det som tar en sån jävla tid där framme? Vad är det som gör att köerna blir kilometerlånga så fort som vi får den älskade ”brödbuffén”? Det är de konstiga monstergafflarna folk plockar ostskivorna med, det är deras fel! Allvarligt, det tar ju hundra år att få upp en skiva när man använder de där?

”Vänta nu”, kanske du tänker, ”efterlyste hon inte osthygien alldeles nyss? Gafflarna gör ju att pillet reduceras till noll?” Jovisst, men det enda jag begär är att ingen ANNAN ska pilla på min ost. Tänk logisk nu, piltar: du ska ju ändå hålla i mackfan när du ska äta den. När du skär ost hemma håller du ju i osten med dina smutsiga fingrar. Dessutom, duger fingrarna när du snappar åt dig en brödskiva, men inte åt ostskivan? Vad har ostskivan gjort för fel nu då? Det här är ostdiskrimnering!

Framförallt, om ni envisas med att använda den konstiga tvåtandade gaffeln kommer ni att fortsätta göra Karrotten till en enda lång kö! Effektivisera! Använd dina små fem! Det är det de är till för! Tänk efter, du slipper hålla på en halvtimme för att plocka upp en ostskiva, du slipper irriterade fnysningar! Det är mer hygieniskt att använda fingrarna än att köra på med den omöjliga gaffeln (vilken bara gör att du tappa ostskivan på golvet, och så får du jaga efter den med gaffeln i högsta hugg medan den åker omkring på det dammiga golvet, trampas på av bröliga teaterelever, studsar på en musiktrea och slutligen landar i leklustan så att du får dyka ner efter den – HUGA!)!

OSTREVOLUTION!

Arbetsgivaren skrattar lagom:

Jag har inte bara signaturen LOL i mitt betyg. Vem är denne ASG och vad är så jävla roligt?

Föreningstorget 09

Natteinnebandyn 09